IKEM: Kinas kemijätte pressar nära sju av tio svenska industriföretag
En ny analys från branschorganisationen IKEM visar att Kinas andel av den globala kemiförsäljningen nästan har fördubblats sedan 2009, medan Europas andel har störtdykt. Nära sju av tio svenska kemi- och plastföretag uppger att kinesisk konkurrens redan pressar deras verksamhet.
Av Industrisvepets redaktion

Kinas industriella expansion inom kemi, plast och gummi förändrar konkurrensvillkoren för svensk industri i grunden. Det visar analysen "Ljusning med motvind" från branschorganisationen IKEM, som pekar på att Kinas andel av den globala kemiförsäljningen vuxit från 24 procent 2009 till 46 procent idag, medan Europas andel under samma period rasat från 21 till 13 procent. Nära sju av tio svenska företag inom kemi samt plast och gummi uppger att kinesisk konkurrens redan pressar deras svenska verksamhet.
Strukturell förändring, inte konjunktursvacka
IKEM:s chefekonom Carl Eckerdal beskriver utvecklingen som ett fundamentalt skifte snarare än en tillfällig nedgång: "Konkurrensen förändras i grunden." Enligt analysen handlar det inte om en övergående lågkonjunktur som vänder när efterfrågan återhämtar sig, utan om en permanent omfördelning av global produktionskapacitet som svenska bolag måste planera sin verksamhet utifrån under lång tid framöver.
Kina konkurrerar nu även i high end
Till skillnad från tidigare decenniers bild av kinesisk industri som enbart prisledande inom enkla volymprodukter, visar analysen att landet samtidigt byggt upp kapacitet inom avancerade, högvärdiga produkter. Det innebär att svenska tillverkare inte längre kan luta sig mot teknisk komplexitet eller kvalitet som ett skydd mot kinesisk konkurrens på samma sätt som tidigare, vilket tvingar fram nya strategier för produktdifferentiering och kundrelationer snarare än ren processöverlägsenhet.
Sveriges kvarvarande styrkor sätts på prov
IKEM pekar på att Sverige fortfarande har reella fördelar – moderna anläggningar, kompetent arbetskraft och stabila regelverk – men betonar att dessa styrkor inte räcker om företagen inte samtidigt lyckas konkurrera på internationella marknader för att motivera fortsatta investeringar i svensk produktion. Utan exportframgångar uteblir de investeringar som krävs för att behålla den tekniska förnyelse som idag är en konkurrensfördel, vilket skapar en press nedåt på hela värdekedjan från insatsvaror till färdig produkt.
Direkt påverkan på investeringar och jobb
Enligt IKEM påverkar förskjutningarna i produktion och marknadsandelar direkt framtida investeringsbeslut och industrisysselsättning i Sverige. Organisationen representerar omkring 1 200 medlemsföretag med närmare 80 000 anställda, som tillsammans står för ungefär en fjärdedel av den svenska industrins export. Det gör sektorn till en betydande del av svensk exportekonomi, och IKEM argumenterar för att utvecklingen måste tas på allvar på både företags- och policynivå innan ytterligare marknadsandelar går förlorade.
För inköps- och produktionsansvariga inom svensk industri blir slutsatsen att relationen till kinesiska leverantörer och konkurrenter inte längre kan hanteras som ett enskilt inköpsbeslut, utan som en del av den långsiktiga konkurrensstrategin.
Källa: IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige), analysen "Ljusning med motvind", pressmeddelande 7 oktober 2026.


