Regeringen godkänner två nya havsbaserade vindkraftsparker – elva ansökningar nekas

Regeringen har godkänt två nya havsbaserade vindkraftsparker i svenska vatten, samtidigt som elva andra ansökningar fått avslag – i huvudsak med hänvisning till att de skulle få oacceptabla konsekvenser för totalförsvarets förmåga. Beskedet, som kom i juli 2026, innebär att regeringen under den innevarande mandatperioden nu godkänt sammanlagt fem havsbaserade vindkraftsparker.

Fyrskeppet i södra Bottenhavet

Den ena av de godkända parkerna, Fyrskeppet Offshore, planeras cirka 5,4 mil öster om Söderhamn i södra Bottenhavet. Parken tillåts omfatta upp till 93 vindkraftverk och beräknas kunna producera mellan 8 och 11 terawattimmar el per år – en betydande mängd i sammanhanget, med tanke på att Sveriges samlade elanvändning uppgår till omkring 140 terawattimmar årligen. Projektet ska enligt beslutet vara färdigställt senast 2036.

Vidar i norra Skagerrak

Den andra godkända parken, Vidar, placeras cirka 3,5 mil sydväst om Strömstad i norra Skagerrak. Här tillåts upp till 75 verk, med en beräknad årsproduktion på upp till 7,8 terawattimmar. Liksom Fyrskeppet ska Vidar vara i drift senast 2036.

Elva projekt nekas av försvarsskäl

Bland de projekt som fått avslag märks bland annat Bothnia Offshore Lambda North, Eystrasalt Offshore och Västvind. Regeringens motivering är genomgående att parkerna på sina föreslagna platser skulle innebära oacceptabla konsekvenser för totalförsvarets förmåga – en avvägning som blivit allt mer central i svensk vindkraftsutbyggnad i takt med det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde.

Vad regeringen säger

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari betonar att Sverige behöver alla fossilfria kraftslag för att nya industrier och företag ska kunna fatta investeringsbeslut som säkrar klimatomställningen, stärker konkurrenskraften och bygger landets framtida välstånd. Kommentaren speglar en återkommande linje i regeringens energipolitik: elförsörjningen ses i första hand som en förutsättning för industriell nyetablering och konkurrenskraft, snarare än enbart som en klimatfråga i sig.

Vad som återstår innan spaden går i jorden

Godkännandet av Natura 2000-tillstånden är ett viktigt steg, men innan byggandet kan inledas krävs även tillstånd för de kablar som ska föra elen i land. Sammantaget innebär beskedet ändå att svensk havsbaserad vindkraft tar ytterligare steg framåt efter flera år där utbyggnadstakten varit en käpphäst i den energipolitiska debatten – inte minst för industrier med stort och växande elbehov, som stål-, batteri- och vätgasproduktion.

Lång ledtid trots godkännandet

Med sikte på färdigställande 2036 ligger Fyrskeppet och Vidar fortfarande långt fram i tiden ur ett investeringsperspektiv, vilket är typiskt för havsbaserad vindkraft där tillståndsprocesser, upphandling av anläggningsfartyg och nätanslutning tar flera år i anspråk innan första spadtaget. För industribolag som redan idag planerar elintensiva etableringar innebär det att dagens godkännanden i första hand är ett styrkebesked om den långsiktiga elförsörjningen, snarare än en lösning på de kapacitetsbrister som redan präglar delar av det svenska elnätet.

Källa: Regeringskansliet, pressmeddelande juli 2026