Teknikföretagen: Teknikindustrins verkliga bidrag till ekonomin 30 procent större än officiell statistik visar

Teknikindustrins verkliga ekonomiska fotavtryck är betydligt större än den officiella statistiken visar, enligt en ny analys från Teknikföretagen. När indirekta effekter hos underleverantörer räknas in stod branschen för omkring 10 procent av Sveriges samlade förädlingsvärde 2015–2023, mot 7–8 procent i traditionell statistik – en skillnad på ungefär 30 procent. Rapporten är skriven av Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen, tillsammans med ekonomerna Mattias Almgren och Ellen Khan, och bygger på input-output-statistik som fångar hela värdekedjans beroende av industrin.

Verkligt bidrag 30 procent större än den officiella statistiken

Räknat inklusive indirekta effekter svarade teknikindustrin för cirka 14 procent av näringslivets förädlingsvärde och var 2023 värd omkring 582 miljarder kronor i direkt förädlingsvärde, varav 183 miljarder kronor – 31 procent – skapades indirekt hos leverantörer. Hela 82 procent av det indirekta värdet uppstod i tjänsteföretag, vilket visar hur tätt sammanflätad industrin är med konsulter, transportörer och andra tjänsteleverantörer. Det gör teknikindustrin till den andra största näringslivsbranschen efter handeln, och skatteintäkterna som branschen genererar beräknas till omkring 230 miljarder kronor årligen – nog för att finansiera cirka 150 000 offentliganställda.

Varje direkt jobb skapar nästan ett till

Sysselsättningsmultiplikatorn för teknikindustrin låg 2023 på 1,65, vilket innebär att varje direkt jobb i branschen skapar ytterligare 0,65 jobb i övriga ekonomin. För industrin som helhet är multiplikatorn 1,76. Totalt försörjde teknikindustrin omkring 428 000–430 000 jobb 2023, jämfört med 316 000 i traditionell statistik, varav cirka 170 000 indirekta jobb hos leverantörer. Av dessa fanns 142 506 – 85 procent – i tjänsteföretag. Störst är beroendet inom fastighetstjänster och uthyrning, med cirka 35 000 jobb kopplade till industrin, en ökning med 35 procent på tio år.

Var fjärde exportkrona kommer från teknikindustrin

Teknikindustrin svarar för drygt en fjärdedel av Sveriges totala varuexport. Fordonsexporten ensam utgör omkring 10 procent av den samlade svenska exporten, med 60–70 procent svenskt förädlingsvärde i varje exporterad krona. Omkring 8 procent av branschens förädlingsvärde exporteras direkt till USA, och när hela värdekedjan räknas in konsumeras ungefär 7 procent av värdet där. Kommerskollegiums modellberäkningar från 2025 pekar på att amerikanska tullar sänker svensk BNP med omkring 0,16 procent och den samlade svenska exporten med mindre än 0,5 procent – en förhållandevis måttlig effekt tack vare Sveriges relativa konkurrensläge gentemot länder med högre tullsatser.

Utlandsinvesteringarna har mer än fördubblats

Svenska industrikoncerners nettoinvesteringar utomlands gick från 156 miljarder kronor 2013–2015 till 416 miljarder kronor 2022–2024 – mer än en fördubbling. Samtidigt växte sysselsättningen i utlandsägda dotterbolag från omkring 500 000 till 600 000 personer. Rapporten vänder sig mot föreställningen att detta tömmer Sverige på jobb: ungefär hälften av den svenska tillverkningsexporten går i dag till utländska dotterbolag inom samma koncerner, och författarna argumenterar att företag med global närvaro håller kvar forskning, huvudkontor och avancerade tjänster i Sverige – vilket stärker snarare än försvagar den inhemska industribasen.

Tullar har ännu inte satt djupa spår

Exporten till USA har vuxit långsammare än till övriga världen sedan andra halvåret 2024, driven främst av elutrustnings- och fordonsexportörer, men Teknikföretagen betonar att det ännu är för tidigt att med säkerhet koppla nedgången till tullarna. Rapportens slutsats är ändå tydlig inför den fortsatta handelspolitiska osäkerheten: "Ett konkurrenskraftigt Sverige förutsätter därför en konkurrenskraftig teknikindustri." Med en exportandel som fallit sedan 2015 – mest på grund av svagare fordons- och maskinexport – pekar rapporten på att politiken behöver värna industrins konkurrenskraft snarare än ta den för given.

Källa: Teknikföretagen, "Teknikindustrin – ryggraden i svensk ekonomi" (ekonomisk analys av Erik Spector, Mattias Almgren och Ellen Khan, 2026).