Teknikföretagen: Teknikindustrin stärks tydligt i tredje kvartalet – men kompetensbristen biter sig fast
Teknikföretagens konjunkturbarometer för tredje kvartalet visar att affärsläget i teknikindustrin stärkts och att Sverige återhämtat sig klart bättre än euroområdet under 2026 – samtidigt stiger bristen på både yrkesarbetare och ingenjörer igen.
Av Industrisvepets redaktion

Affärsläget i den svenska teknikindustrin stärktes under tredje kvartalet 2026, enligt Teknikföretagens konjunkturbarometer. Index steg till 102, strax över det normala värdet 100, och Sveriges återhämtning har under året varit klart starkare än i euroområdet – en region som teknikindustrin historiskt följt tätt på grund av den omfattande handeln dit. Samtidigt stiger bristen på både yrkesarbetare och ingenjörer igen, ett tecken på att de strukturella kompetensproblemen återkommer så snart konjunkturen vänder uppåt.
Orderingång och kapacitet pekar åt olika håll
Nettotalet för orderingång föll marginellt jämfört med föregående kvartal men ligger fortfarande på en positiv nivå, vilket indikerar att fler företag fortsatt ser växande orderstockar än minskande. Samtidigt fortsätter andelen företag som uppger att de arbetar vid full kapacitet att stiga och ligger nu nära det långsiktiga genomsnittet på omkring 40 procent. Fordonsindustrin rapporterar den högsta kapacitetsutnyttjandegraden inom teknikindustrin, medan underleverantörer till fordonsindustrin ligger betydligt lägre – en skillnad som speglar hur ojämnt den pågående omställningen av fordonssektorn slår mellan tillverkare och deras leverantörskedjor.
Maskinindustrin har svårast att hitta personal
Bristen på kompetens ökade under kvartalet för både yrkesarbetare och ingenjörer/tekniker, med något större brist på yrkesarbetare än på ingenjörer. Maskinindustrin rapporterar den högsta bristen på personal i båda kategorierna av samtliga delbranscher som mäts i barometern. Det är en särskilt känslig signal för svensk tillverkningsindustri, där maskinindustrin länge fungerat som en konjunkturindikator för resten av sektorn: när orderingången vänder upp snabbare än arbetsmarknaden kan leverera kompetens, uppstår flaskhalsar som riskerar att dämpa den återhämtning som siffrorna i övrigt pekar på.
"Inte ett tecken på att slå sig till ro"
Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen, betonar att de förbättrade siffrorna inte ska tolkas som att de underliggande problemen är lösta. "Det här är viktiga och välkomna signaler, men inte ett tecken på att slå sig till ro," säger han, och pekar på att beslutsfattare måste leverera reformer som stärker den långsiktiga konkurrenskraften. Han lyfter särskilt fram att de strukturella problemen med kompetensbrist inom industrin nu börjar komma upp till ytan igen i takt med att konjunktursignalerna förbättras – ett mönster som upprepat sig i flera tidigare uppgångar utan att grundproblemet åtgärdats.
Vad det betyder för investeringsbeslut framöver
Att Sverige återhämtat sig starkare än euroområdet under 2026 stärker argumenten för fortsatta investeringar i svensk tillverkningskapacitet, men den tilltagande kompetensbristen – särskilt inom maskinindustrin – riskerar att bli den faktor som avgör hur snabbt företag faktiskt kan skala upp produktionen. Spector uppmanar nästa regering att ta frågan "på största allvar" och varnar för att Sverige annars riskerar att bli omkört av andra länder i kampen om kompetens och investeringar. För industriföretag som planerar kapacitetsutbyggnad blir frågan om tillgång till yrkesarbetare och ingenjörer därmed en lika central del av investeringskalkylen som orderboken själv.
Källa: Teknikföretagens konjunkturbarometer för tredje kvartalet 2026, pressmeddelande via TT, 10 september 2026.
